Vad är GAV?
GAV står för genomsnittligt anskaffningsvärde: summan av vad alla dina köp av en aktie har kostat – kurs gånger antal, plus courtage – delad med antalet aktier du äger. Har du köpt vid ett enda tillfälle är GAV helt enkelt din inköpskurs plus courtagets andel. Har du köpt vid flera tillfällen till olika kurser är GAV det vägda genomsnittet av alltihop.
Siffran har två jobb. Hos mäklaren är den ditt referenspris: står aktien över ditt GAV ligger du plus. I deklarationen är den ditt omkostnadsbelopp – det som avgör hur stor vinst eller förlust du ska skatta för när du säljer från en vanlig depå.
Räkna ut ditt GAV
Fyll i dina köp (och eventuella försäljningar) i kronologisk ordning, uppifrån och ned. Kalkylatorn räknar enligt genomsnittsmetoden – samma metod som i deklarationen.
| Händelse | Antal | Kurs (kr) | Courtage (kr) | |
|---|---|---|---|---|
Courtage vid köp läggs till anskaffningsvärdet och dras vid sälj från försäljningspriset, precis som i deklarationen. Vinst/förlust ovan är beräknad med genomsnittsmetoden – jämför gärna med schablonmetoden i guiden nedan.
Genomsnittsmetoden – så räknas GAV vid köp och sälj
Skatteverkets huvudregel för aktier heter genomsnittsmetoden, och den fungerar exakt som kalkylatorn ovan:
- Vid köp: det totala anskaffningsvärdet ökar med antal × kurs + courtage. Ditt GAV per aktie flyttar sig mot den nya kursen – köper du dyrare än ditt GAV stiger det, köper du billigare sjunker det.
- Vid sälj: du "plockar ut" sålda aktier till aktuellt GAV. Antalet och det totala anskaffningsvärdet minskar, men GAV per kvarvarande aktie är oförändrat. Vinsten blir försäljningspris minus courtage minus sålda aktier × GAV.
- Per slag och sort: genomsnittet räknas separat för varje aktieslag – A- och B-aktier i samma bolag är två olika genomsnitt.
Ordningen spelar roll. Säljer du och köper tillbaka senare räknas de nya aktierna in i ett nytt genomsnitt tillsammans med de du behöll – därför ska händelserna i kalkylatorn fyllas i kronologiskt.
Schablonmetoden – alternativet när GAV saknas
För marknadsnoterade aktier får du i deklarationen i stället använda schablonmetoden: 20 % av försäljningspriset (efter courtage) räknas som omkostnadsbelopp, resten beskattas som vinst. Två situationer där den är rätt val:
- Aktien har stigit mer än 400 %: då är 20 % av försäljningspriset större än ditt verkliga GAV, och schablonmetoden ger lägre skatt. Klassikern är gamla innehav som mångdubblats.
- Du vet inte vad du betalade: ärvda aktier, bortglömda avräkningsnotor eller byten av mäklare kan göra GAV omöjligt att belägga. Schablonmetoden kräver ingen historik alls.
Du får välja metod per värdepapper – räkna på båda och ta den som ger lägst skatt.
GAV vid split, nyemission och utdelning
- Aktiesplit: antalet aktier ändras men det totala anskaffningsvärdet är detsamma, så GAV justeras proportionellt – vid en split 4:1 delas GAV med fyra, vid en omvänd split multipliceras det. Läs mer i guiden om aktiesplit.
- Nyemission: tecknar du nya aktier går de in i genomsnittet till teckningskursen. Teckningsrätter du fått gratis i en företrädesemission har anskaffningsvärde noll – köper du rätter läggs priset till de nya aktiernas anskaffningsvärde. Se vilka emissioner som pågår på nyemissionssidan.
- Utdelning: påverkar inte GAV alls. Återinvesterar du utdelningen är det ett vanligt nytt köp som räknas in i genomsnittet – mer om det i guiden om utdelningsaktier.
Behöver du GAV på ISK?
För skatten: nej. På ett investeringssparkonto schablonbeskattas kontots värde och du deklarerar aldrig enskilda affärer – genomsnittsmetoden används bara för vanlig depå (och aktie- och fondkonto). Hur ISK-skatten räknas i stället står i guiden om ISK-skatt, som har en egen kalkylator.
Som uppföljningsmått lever GAV ändå: mäklarna visar det även på ISK, och det är fortfarande det ärligaste svaret på frågan "ligger jag plus eller minus?". Var bara medveten om fällan att stirra sig blind på sitt GAV – att en aktie står under vad du råkade betala säger inget om vad den är värd i dag.
Vanliga frågor
Vad betyder GAV?
GAV står för genomsnittligt anskaffningsvärde – vad du i snitt har betalat per aktie, inklusive courtage. Det är den siffra mäklaren visar som ditt inköpspris och den som används för att räkna ut vinst eller förlust när du säljer.
Hur räknar man ut GAV?
Summera vad alla dina köp av aktien kostat (antal × kurs + courtage för varje köp) och dela med totala antalet aktier. Exempel: 100 aktier à 80 kr och 50 aktier à 110 kr med 39 kr courtage per affär ger (8 039 + 5 539) / 150 = 90,52 kr i GAV.
Vad händer med GAV när jag säljer aktier?
Ingenting – en försäljning ändrar inte ditt GAV per aktie. Antalet aktier minskar och det totala anskaffningsvärdet minskar med sålda aktier × GAV, men genomsnittet per kvarvarande aktie är detsamma. Bara nya köp flyttar GAV.
Ändras GAV vid en aktiesplit?
Ja, men bara mekaniskt. Vid en split 4:1 får du fyra gånger fler aktier medan det totala anskaffningsvärdet är oförändrat – ditt GAV per aktie delas därför med fyra. Värdet på innehavet och din framtida skatt påverkas inte.
Behöver jag hålla koll på GAV på ISK?
Inte för skatten. På ett investeringssparkonto schablonbeskattas hela kontot och enskilda affärer deklareras aldrig, så GAV har ingen skattemässig funktion. Mäklarna visar ändå GAV på ISK eftersom det är ett bra mått på hur din investering gått.
Vad är schablonmetoden?
Ett alternativ till genomsnittsmetoden i deklarationen: du använder 20 % av försäljningspriset (efter courtage) som anskaffningsvärde, oavsett vad du betalade. Metoden får bara användas för marknadsnoterade aktier och lönar sig när aktien stigit mer än 400 % – eller när du inte kan reda ut vad du en gång betalade.
Utbildande guide, inte skatterådgivning. Beräkningsregler enligt Skatteverkets vägledning för genomsnittsmetoden och schablonmetoden vid försäljning av marknadsnoterade aktier.